2009-05-02

Hej så länge...

... nu har jag börjat om:

http://cykelog.blogspot.com

2008-05-11

dagisgården, episod II

Har tidigare bloggat om att det finns ett dagis som jag passerar, där ungarna är så jävla skumma. Nu har det hänt igen. Var på väg förbi för ett par dagar sedan, och suckade lite över den könsstereotypa klädkoden som de små kottarna tvingas bära för att passa in redan i treårsåldern.

Längst bort i ett hörn, och även längst bort från fröknarna, står tre glin och ropar åt mig:
- Kan du klippa ett hål i staketet åt oss?!
Uppenbarligen har jag inte bultsaxen med mig på min promenad hem från skolan, och svarar vänligt men bestämt nej.
- Men vi vill uuuuuut härifrån, säger den mest talföre av dem, en krullig lirare, och skakar galler bakom sitt lilla staket.
- Jag kan ändå inte klippa sönder staketet, svarar jag.
Sedan fortsätte jag gå. När jag kommit ca 10 meter från ungarna hör jag hur den lilla krullungen vrålar:
- ÄR DU DUM I HUVET DIN JÄVEL?!
Till mig.
Förvånad till ett undrande leende vänder jag om och går tillbaka till den ohyfsade snorgärsen och de två följeslagarna och undrar med ett milt och pedagogiskt tonfall, lätt förvånat:
- Vad sa du?
- Krullet liksom ställer sig i startposition för ett hundrameterslopp, tittar på mig med lynnig blick, och precis samtidigt som han börjar kuta bort från staketet upperpar han_
- Ärdudumihuvetdinjävel!
Sen springer han mot mitten av dagisgården som om staketet är den skyddande mur som kommer att hindra honom från konsekevensen av sitt handlande. Men han tittar lite på mig, och jag kan inte låta bli att skratta åt det absurda. Då stannar han upp och går tillbaka till staketet.
- Du vet att man inte får säga så, eller hur?
Ett mycket tyst "mm" hörs från krullet. Jag känner mig nöjd över mitt engagemang och går hemåt igen.

När jag kommit en lien bit hör jag ytterligare ett skrik:
- Det får man visst säga! Din jävel!

2008-05-10

så går en dag och kommer aldrig åter...

Började dagen med att bli skallad av M. Det kom sig av att jag ivrigt böjde mig ner för att plocka upp en boll som jag tappat när jag lekte med den. Han gjorde tyvärr samma sak, lite efter mig, och vi drämde ihop våra fartfyllda skallar så att det kändes som att ögonen skulle ploppa ur. Jag var lite långsam på att svara på tilltal ett par timmar, men ingen hjärnskakning som tur var.

Framåt lunch är det lite bättre och vi bestämmer oss för att gå ut och handla lunch och jordgubbar. När jag sticker ner foten i min nyss framplockade schollsandal inser jag att det är som ett litet privat fotbad. Hur gick det till?
Längre bort i hallen sitter en av katterna och tittar oerhört nyfiket mot mig. Jag luktar, och ja... skon är full av kattpiss.

Har också försökt mig på att äta lite mjölkprodukter. Tänkte vänja mig inför sommarens resa, då det är osäkert om det kommer finnas veganska mellanmål att finna på de små landsvägsmackarna längs vägen till La France. Utvärdering:
1. Det smakade ko och inte särskilt gott.
2. Jag hade stötvis dåligt samvete.
3. Min mage har blivit en jävla miljöfara av all stinkande mjölkmetangas den släpper ut.

Lika bra att bara gå och lägga sig och hoppas på bättre tider imorgon.

2008-04-23

kollektivpanik

Sl har höjt priset på månadskort från 620 till 690 kronor, men försäljningen i mars har ändå ökat med 2,9 % från samma månad förra året.

- Stockholms kollektivtrafikanter är kanske mindre priskänsliga än vad vi i allmänhet tror, säger SLs informationsansvarige till DN.
(http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=763620)

Men vad fasen är alternativet? Folk betalar ju för att de måste till jobbet. Fast snart kanske det blir billigare att säga upp sig och bara vara hemma på balkongen.

Vad ska vi göra när vi inte längre har råd att åka kollektivt? För min del blir det cykel. En mil in till stan, en mil tillbaka. På så sätt kan man även spara pengar under sommaren då man inte behöver träningskort, för att kanske ha råd med tunnelbana om det blir snö i vinter. Tack borgare, för att ni faktiskt lyckats göra det till en klassfråga att kunna åka arbetartransport.

2008-04-21

Ny kula

Frihetens vindar blåser så ljummet och ljuvligt!

Idag började statistikkursen. Vi hade föreläsning om single subject design, och fast jag nästan somnade så kände jag
1) en slags lugn trygghet över att läraren klarade av att följa sin powerpoint bild för bild
2) ett visst mått av underhållning.

Trots att metod kanske är mitt sämsta ämne (näst sämsta då, med tanke på KFH, Kursen Från Helvetet), så verkar det riktigt trevligt att spendera några veckor med en lågmäld medelålders man i gråa tröjor som talar långsamt om ämnen som med lite hjälp går att förstå.

Det är bra med perspektiv och så. Det enda jag oroar mig över är att tiden går så fort. Snart är jag färdig psykolog, morsa, svensson, skrynklig, död.

2008-04-10

saker jag fantiserar om att köpa när jag får lön

- Word till datorn
- ekologiskt schampo
- veganost.

2008-04-09

kladdiga neuron

Jag har visst taggat av lite. Skolan har tagit all tid. I två månader har jag haft en känsla av att någon har lyft på ett lock i mitt skallben, stuckit ner en elvisp och rört runt. Varje gång jag har börjat få lite koll har det blivit mer vispande.

Börjar se ljuset i tunneln i alla fall. Snart är det vår, och då är det snart sommar, och då blir det långcykling utav bara helvete.