två tungor har mitt hjärta

Det har flyttat in en tjej i huset med samma för- och efternamn som jag. Vi får varandras post och jag kan se fram emot en vår med täta besök till våningen under för att återlämna förlorade brev. Hon såg sjukt hetero ut, och tur är det. Jag tänker mej annars en sådan där romantisk scen som i kaffereklamen där grannarna möts och blir kära bara för att allt är så fint och kaffet smakar så bra. Varifrån kaffet nu skulle komma ur att man lämnar lite gamla räkningar till varandra. Jag dricker ju inte ens kaffe. Men jag ska i alla fall göra mitt bästa för att undvika relationer med folk som heter samma sak, känns som att det skulle bli alldeles förvirrande. Vilket minskar den minimala urvalsgruppen av utkomna singelflator med ytterligare kanske 5% eftersom jag har generationens vanligaste namn.

I övrigt har söndagsångesten infunnit sej. Tid att fundera var inte så bra för Ninjaspice den här veckan, hon måste göra sej av med ett blödande skavsår och åter se den stora grå framtidstunneln i vitögat. När kampen väl är avklarad kommer alla att vara nöjda och glada, men det kan befaras att vägen dit är lång och hård och kall.

hai-ya!

Ikväll har ninjaspice varit på fest, fäktats, övat kast och äntligen återfunnit sin lesbiska sida.

egen matsäck

Grubblandet och det gnistrande trånandet har sinat.

Du kan köra din jävla kärleksbuss på någon annan väg,
jag åker skidor i solen på ängarna brevid.

Dricker varm choklad på picknick med mej själv.

Rakryggad. Nöjd. Och underbar.

halvblind spion

Mina grannar är så nakna. Just nu på djäknegatan dammsuger kille 1 i vardagsrummet utan byxor på våning tre, och kille två äter middag med sin tjej i bar överkropp i köket på våning fem.

Eller har han bara en extremt tajt hudfärgad tröja? Det får vi aldrig veta, och allt är vinterns glasögonmodes fel. Jag har lånat hem halva sortimentet hos kanske fyra av stans optiker, men inte lyckats falla för ett enda par bågar. Kanske kan hitta en monockel på tradera.

planen

Sitter med ett äppelskrutt i handen och playlisten har gått förbi den där låten jag var tvungen att lyssna på och jag minns inte vare sej att jag har ätit äpplet eller hört musiken. Men jobbet är än så länge snöglittrande soligt och härligt.

Ibland tänker jag att man borde upprätta små offentliga rum där det är lite mörkt och lagom varmt och stearinljus. Lite yogamattor på golvet och så har man drop-in-stretching och avslappning för allmänheten. Man måste gå barfota och tyst i det mysiga rummet så att man inte stör de andra som ligger där. Allt ska vara gratis och ingå i ett förbättra-själen-projekt så att vi inte måste fylla all tid med shopping och resor och stress.

antiseptisk

Idag har jag putsat spisfläkten och skurat kaklet i köket. Jag tror inte jag mår riktigt bra. Förra veckan dammade jag bladen på bananpalmen, igår skurades kattlådan, i förrgår dammsög jag soffkuddar.

Uppradat på det här viset ser det riktigt skrämmande ut. Jag kommer att tänka på den där brittiska tanten i något heminredningsprogram på fyran. Hon som tycker att man ska lägga ut "foil" på ytorna över kyl och frys för att det blir så mycket enklare att rengöra då. Hon skulle ha gnuggat sina adliga, konservativa händer och skrockat att jag äntligen vågar släppa fram den sanna kvinnan som finns inom mej.

Måste vidta någon åtgärd mot detta snarast. Samt skaffa mej en annan hobby än att städa.

flugufrelsarinn

Det går inte, jag kan inte ha en bild på ett gulligt djur i översta inlägget! Jag kommer att attrahera helt fel typ av läsekrets. Den stora läsekretsen på ca 2 besökare. Det vore ju ännu mer förfärligt om noll av de två var den typen av läsare som jag önskar mej.

Min hjärna är en jästfattig deg, min kreativitet är som det där fnaset av torkad sojamjölk och te längst ner i koppen dagen efter fikat. Det urtrista vars enda funktion är att hålla blomflugorna vid liv.

Vilket faktiskt har gjort mej till flugdödare och därmed en sämre buddhist. Som om jag vore buddhist. För inte mindre än två månader sedan kunde jag inte slå ihjäl ens världens minsta insekt med flit. Kanske inte ens fästingar kunde jag döda. Nu har jag blivit barbarisk och känner mej lyckad då jag för första gången i livet bokstavligen lyckas få två flugor i en smäll.

Egentligen tycker jag inte något vidare bra om detta nya personlighetsdrag. Det är möjligt att det skulle kunna eskalera och plötsligt sitter jag där med en blodig lammstek från spanien på tallriken.

Då och då när jag har tråkigt, dvs ganska ofta på sistone, funderar jag över vilken personlighetsstörning och/eller psykos som skulle passa mej bäst. Paranoida tankar är oerhört lockande. Narcisissm ligger också nära till hands. I kombination har jag en känsla av att det skulle kunna leda till att jag tror att jag är den nya missförstådda frälsaren. Som ju då tyvärr inte kan vara buddhist. Hoppas på att slippa få reda på svaret.

prrrrrrr

Och så en liten bild på sessegullet för att testa hur det funkar med bilder. Den här oskyldiga lilla jäveln höll mej vaken från klockan sex imorse genom att jama oavbrutet, samtidigt som hennes kompanjon hoppade i sängen och morrhårade mej i ansiktet. Fulingar. Men mellan varven alldeles alldeles underbara.

grönt

Ny grön blogg. Grönt är bra.

Hoppas att det snart ska hända något alldeles onormalt. Dagen har mest bestått av studsande fram och tillbaka till skolan och inpluggning av trista WISC-instruktioner.

Veckans skiva är Chanson Suicide - Wolff sjunger piaf.