flugufrelsarinn

Det går inte, jag kan inte ha en bild på ett gulligt djur i översta inlägget! Jag kommer att attrahera helt fel typ av läsekrets. Den stora läsekretsen på ca 2 besökare. Det vore ju ännu mer förfärligt om noll av de två var den typen av läsare som jag önskar mej.

Min hjärna är en jästfattig deg, min kreativitet är som det där fnaset av torkad sojamjölk och te längst ner i koppen dagen efter fikat. Det urtrista vars enda funktion är att hålla blomflugorna vid liv.

Vilket faktiskt har gjort mej till flugdödare och därmed en sämre buddhist. Som om jag vore buddhist. För inte mindre än två månader sedan kunde jag inte slå ihjäl ens världens minsta insekt med flit. Kanske inte ens fästingar kunde jag döda. Nu har jag blivit barbarisk och känner mej lyckad då jag för första gången i livet bokstavligen lyckas få två flugor i en smäll.

Egentligen tycker jag inte något vidare bra om detta nya personlighetsdrag. Det är möjligt att det skulle kunna eskalera och plötsligt sitter jag där med en blodig lammstek från spanien på tallriken.

Då och då när jag har tråkigt, dvs ganska ofta på sistone, funderar jag över vilken personlighetsstörning och/eller psykos som skulle passa mej bäst. Paranoida tankar är oerhört lockande. Narcisissm ligger också nära till hands. I kombination har jag en känsla av att det skulle kunna leda till att jag tror att jag är den nya missförstådda frälsaren. Som ju då tyvärr inte kan vara buddhist. Hoppas på att slippa få reda på svaret.