2007-09-20

fröken K

Barn är inte kloka. Gick förbi ett dagis på väg hem och där stod ett specialbarn och tryckte näsan genom det gröna rutiga trådstaketet:

-Hallååååååå, STANNAAAAA, stanna dåååå, duuuueeee!

Jag stannar och vänder mig mot honom.

-Är du Joooeeeels mamma?

-Nej, det är jag inte.

-Är du inte Joels mamma?

-Nej.

-Karls mamma då?

-Nej, jag är ingens mamma (thank god, se nedanstående inlägg...). Ha en bra dag, hej då!

Specialbarnet springer efter mig på insidan om staketet i oväntat hög hastighet eftersom jag går i ganska normal takt på gångvägen på utsidan.

-Stannaaaaa!

En rosa typ hakar på och börjar också springa efter. De vrålar i kör:

-Stanna stanna stanna stanna! ÄÄÄR du inte Joels mamma?

-Nej, jag har inga barn så jag är ingens mamma.

-Har du inga barn? Vem är du då? Vad heter du?

-Karin.

-SARA! Heter du Sara, är du fröken???

-Nej, jag är inte fröken heller.

-Om man heter Sara är man fröken.

1 kommentar:

Mattias sa...

Hahaha, barn är sjuka i huvudet. Det har jag alltid sagt. Tur att man aldrig varit barn.