take another little piece

Fick ett mail igår fyllt av kärlekskval och bryderier. Längst ner en envis uppmaning till mig. "Män! De är omöjliga. Satsa på kvinnor, du som kan!"

Och ja. Om det bara fanns någon kvinna att satsa på, och om jag bara hade ett helt och starkt hjärta som var värt något som insats. Då skulle jag väl göra det. Såklart. Just nu känns den tanken hundra mil bort. Hundra mil på trasig cykel.

Igår var de långa kramarnas kväll och jag hade så mysigt och fint på kalaset. Natten blev kort, nästan inte alls. Jag är trött och öm och längtande. Idag är en ny dag.